Min klocksamling

Okänt för de flesta, men jag sitter faktiskt på en imponerande klocksamling i min lägenhet. Det är en samling bestående av ett flertal armbandsur. Tyvärr har jag inte kvar alla klockor som jag ägt. Synd, därför att nu kommer samlingen aldrig att kunna bli komplett. Den kommer alltid sakna mitt första ur med visare och klassisk fjäderuppdragning. Inte heller finns där min första digitalklocka, utan andra finesser än att man kunde trycka fram dagens datum och en variant där man kunde se sekunderna räknas fram till hel minut. En lysknapp fanns det också. Denna klocka låg inte ens då jag fick den i teknikens framkant. Istället drömde jag då om en klocka med miniräknare på, vilket var bland det fräckaste man kunde ha. En sådan fick jag aldrig, men jag bytte i alla fall upp mig till en digitalklocka med tidtagarfunktioner. Också den sorgligt förlorad i min samling. 

En annan klocka som jag ägt och förlorat är en jag införskaffade på en utomhusmarknad i en förort till St Petersburg. Den satt sedan på min arm under tiden jag korsade den asiatiska kontinenten. Var den tog vägen sedan vet jag sorgligt nog inte. Den saknas mig. Jag köpte den därför att jag insåg att en klocka är bra att ha då man är på resande fot och för att jag lämnat denna klocka hemma:
 

Detta repiga ur fick jag i present då jag konfirmerades (ja, jag vet...). Det är min enda klocka med romerska siffror. Dess yttre skador härrör från diverse hårt fysiskt utlevande såsom två Roskildefestivaler. Under en konsert på den näst största scenen på Roskilde tappade jag klockan då jag pogade längst fram i publikhavet. En av sprintarna som fäster själva uret i armbandet lossnade, men otroligt nog så fann jag både ur och sprint i sanden efter konsertens slut. Klockan befinner sig alltså fortfarande i min ägo.

Ovanstående klocka är av en enkel vardagsaktig sort. Den köpte jag i Dehli år 2001. Återigen hade jag lämnat Sverige utan att packa ned ett armbandsur och tvingades köpa ett nytt. Man måste ju ändå kunna passa tiden till tåget. Det är ingen spektakulär klocka, även om en indisk polis gärna tog den som muta. I alla fall tills jag sa att jag köpt den i Indien. Då betackade han sig den som gåva.

Detta ur är en present till mig från en libysk man jag lärt känna. Jag fick den som tack för att jag hjälpt honom till ett uppehållstillstånd i Sverige. Dels hade han lagt märke till att jag gick runt utan klocka på armen och dels verkar det där med att ge bort klockor vara en grej i andra delar av världen. Jag har nämligen fått följande klocka i present också:

Detta guldskimrande urverk fick jag av en kurdisk man då jag gifte mig förra augusti. Meningen var att jag skulle bära den under själva vigseln eftersom det på något vis är en bra grej. Jag tror det har med symbolik att göra, men vet inte till hundra eftersom han inte lyckades förklara det för mig. Jag fintade honom hur som helst och lämnade klockan hemma under bröllopsdagen. Jag har, som synes, inte ens plockat bort reklamlappen. Det är lite svårt med armbandsur vars armband blänker.

Till sist måste jag presentera mitt senaste inköp:

Även denna klocka är inköpt i Dehli. Tyvärr så tappade jag bort den i Calcutta. Det var så svettigt där att jag tog den av armen och lade den i en byxficka som den sedan föll ur från. Det var tråkigt.