18 maj 2007

Trött

Vet inte vad det är men det känns som om alla jävlar håller på att bli småborgerliga. Kanske är det åldern som tar ut sin rätt, kanske moderaternas valseger spelar in, kanske är det för att folk runt omkring mig börjat tjäna pengar. Men åldern är ju inte kronologisk mer än i statistiken så det duger inte som ensam förklaring och vad gäller högerregeringen så är ju inga jag känner tillräckligt korkade för att påverkas av deras ideér. Nä, det är i så fall sossarnas påverkan som gjort folk borgerliga och det kan man ju förstå. Inkomstsambandet är något tydligare om än inte heltäckande, fast i kombination med akademiska utbildningar och dess socialisationsprocesser så börjar vi närma oss något.

Vet inte men jag tror det högersamhälle som styrt våra liv under åtminstone de senaste tjugo åren tvingar in folk i mallen. Som utbildad akademiker-medelklass är det ju viktigt med rätt sorts olivolja, herregud det finns ju en äcklig butik i Göteborgs pleasantville som bygger på det temat (strax intill butiken med alla gulliga hjärtan), och att kunna beställa kaffe på flytande italienska. Kan man dessa saker är det fritt fram att gå omkring och malla sig och låtsas som om man inte hårdpluggat lokalblaskans hemska helgbilaga och dagens samhälle går ju ut på att kunna vara en sån som kan malla sig. Bostad fixas lättast genom ett frejdigt lån och villaägande föräldrars borgenärskap och vips! så följde man lydigt vad de sa och medverkade i nedmonteringen av allmännyttan. Olivgröna väggar i köket, månne?

Vet inte men kanske är det så att människor tenderar att bli sina föräldrars liv, att man helt enkelt slutat tycka de är reaktionärer och tråkiga. Hur går sånt till egentligen? Jag menar inte att man bör tycka illa om sina föräldrar, utan snarare att man bör hitta på något eget. Det blir roligare då, jag lovar.

Vet inte riktigt men jag börjar bli ordentligt trött på att bevittna hur människor långsamt kryper in det borgerliga samhällets förgyllda skal för att slicka gräddsåsen runt mungiporna medan, fortfarande, de allra flesta människor tvingas leva på knä ute i marginalen. Låt mig för guds skull aldrig bli så trött att jag också hamnar innanför skalet.

Inga kommentarer: