När livet känns tungt och svårt finns där en plats för mig som stavas k-ö-k. Inte k-u-k, utan k-ö-k. Dagar då stressen tar överhand och jag behöver varva ned tar jag mig in till köket.
Blir jag riktigt arg och förbannad finner jag min ro i mitt kök,
ibland andras. Men oftast mitt eget.
Kök.
Jag river morötter och lök.
Funderar på hur jag bäst ska reda såsen,
hur olika kryddningar bäst passar ihop med varandra.
Tankarna ändrar fokus från problemas till matkok, från stora världen till gemytliga köket.
Kök.
Blir jag riktigt arg och förbannad finner jag min ro i mitt kök,
ibland andras. Men oftast mitt eget.
Kök.
Jag river morötter och lök.
Funderar på hur jag bäst ska reda såsen,
hur olika kryddningar bäst passar ihop med varandra.
Tankarna ändrar fokus från problemas till matkok, från stora världen till gemytliga köket.
Kök.
Sådär. Bara att tonsätta.
Men faktum är att jag nog ska vara lite nöjd med att inte må dåligt och hamna i grubblerier allt för ofta, för om så vore fallet skulle jag snabbt bli fet. För man måste ju också äta vad man lagar.
Men faktum är att jag nog ska vara lite nöjd med att inte må dåligt och hamna i grubblerier allt för ofta, för om så vore fallet skulle jag snabbt bli fet. För man måste ju också äta vad man lagar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar